Onsdag 19 februari 2020. Tystnaden här har sina orsaker, jag fastnade kort och gott i The doldrums i höstas. Det klaffade aldrig med väder och vind när jag var ledig och oftast regnade det och gråmulade mest hela tiden som ni antagligen själva upplevde. För er som inte vet så är The doldrums området vid ekvatorn ute på Atlanten där segelskeppen ofta fastnade i stiltjebälten och blev drivande utan fart framåt i långa perioder, så det känns som en bra beskrivning när jag tappade hangfarten och motivationen.
Så jag blev drivande utan fart och gick till skogs med min MTB närhelst fritid och ork fanns. Det blev många fina dagar på stig och skön rastning i terränglådan. Men pocket från hangkanten har ökat allteftersom det blåst och en del soligare och torrare dagar passerat på senare tid. Längtan efter spaktid, vindtryck och himmelsvy i ögonen har växt sakta men säkert.
Och när jag vid flera tillfällen de senaste veckorna sett ett typiska vårtecken i skyn, måsbubblor, så har suget efter flygtid uppe i det blå verkligen kommit tillbaka. Jag har lite material liggande så ska försöka att pytsa ut det framöver och jag hoppas att få till att logga tid uppe på hangkanten snarast. Vi får se vad vinden bär...
Tobias
Kommentarer
Skicka en kommentar