Lördag 15 september 2018. Fina västliga vindar lockade och pockade ut till Korpis, att det var sol och ljummet gjorde ju det inte svårare att snabbt ladda och packa bilen för utfärd. Brinken skulle också dit och han hade dessutom en bekant som ville begå hangdebut så då passade ju Korpis utmärkt med sitt stadiga och rejäla lyft.
Väl på plats uppe på kanten så fick jag fingranska Brinkens senaste projekt som han kallar Påswisel, det är en baggad Wisel med en PW1211-profil som ska vara snabb och välflygande. Den såg väldigt fin ut i bygget och baggningen hade verkligen blivit bra, slät och hal med en intressant lösning i nosen, det är ett kolrör som sedan är klädd med en skumnos som kan tjänstgöra som offeranod i landningarna. Verkade vara bra tänk och såg rejält och stadigt ut.
Efter lite soft paus så växte flygsuget igen och Brinken riggade sin Påswisel för att premiärluftsätta den i det sköna lyftet. Snart stod han med den i vinden och när han kastade ut den så visade det sig att den var något baktung, för den svepte iväg upp och bakåt och efter lite panikspakande så lyckades han få ner den i en tall en bit bakom kanten. Det blev en snabb omviktning och snart kastade han ut den igen och oj vad den gick, snabb som ett skott och enormt rörlig med bra fart ur svängar och upptagningar. Den här PW1211-profilen var helt klart perfekt för plankor och vingar och väldigt imponerande, jag har flugit mycket med en vinge som hade PW51-profil och den var snabb och rörlig, men det här var magnituden bättre. Nästa plankbygge blir det till att testa den själv...
Ulf hade tyvärr inte så stor tur för han hade lite krångel med sin radioutrustningen, men efter lite mekande och mottagarflyttande så hade han iaf en enkel vinge flygklar som han efter lite instruktioner väl fick upp stabilt i det blå. Den flög perfekt som introkärra och han kunde kryssa högt upp i lyftet i fina svep som blev alltmer avslappnade, jag tror nog att han föll för hangvindenssirenerna för han hade ett brett leende etsat när han väl blivit varm i kläderna...
Jag riggade min Ocelot och glade mig åt att jag för tillfället har två sändare att flyga med. Snart kastade jag ut och trycket var sådär perfekt för oceloten, den hämtade så lätt höjd och snart kunde jag svepa den över kanten i sköna gungor, pumpar och passager under ett vackert ylande.
Därefter var vi alla nöjda med dagens flygande och vi hade verkligen fått Korpis från dess allra bästa sida så vi var helt klart lite flyghöga allihopa när vi packade ner och promenerade ner till bilarna. Det var bara att tacka Korpis för väldigt bra dag och börja planera nya byggen och nästa hangsejour...
Tobias
Kommentarer
Skicka en kommentar