Söndag 19 augusti 2018. Fina västliga vindar lovades för söndagen och flygsuget var på topp. Efter en lite hastig frukost och snabbpackning rullade jag mot Korpis med tre plan, Weasel Silly och Ocelot, i bilen för att möta upp Olof och Pontus. Det blev en snabb anmarch upp till kanten och där blåste det fint precis som lovat rakt på och de andra hängde runt en samling plan som låg upplagda. Pratade en stund och kollade lite på Pontus små kreativa byggen som han tyvärr redan flugit och de var verkligen små skojsiga kreationer. Olof hade på något sätt vredgat hangkrafterna och hade glömt bort att han plockat ut mottagaren ur sin Halfpipe så för tillfället var den oflygbar, men efter lite funderande så lånade han Pontus bil och rullade iväg hemåt för att hämta en.
Efter en stunds pratande och klämmande kliade det så mycket i spakfingrarna att jag klargjorde Weaseln och kastade ut i det fenomenala trycket. Den steg som en raket till väders och det vara bara att flyga loss i jättegungor, rollserier och allmänt stort sveplaj över hela horisonten utanför klippan. Den var precis på gränsen till för lätt men jag hade så kul att jag inte kunde tänka mig att landa för att ballasta upp den, utan flög över en timme i lyxlyftet och bara smajlade mig genom hela tiden. Sen landade jag och tog en kort paus för att titta på när Pontus flög sin Åskelot fint över klippan och gjorde en massa snabba och snygga svep och dykserier förbi sig därute på kanten. Det var verkligen ett fantastiskt kalaslyft att laja i och flygandet blev stort, snabbt och inspirerande.
Efter ha sett Pontus storvindslek så var mitt sug att luftsätta Oceloten verkligen enormt och det blev en snabb riggning och så kastade jag ut och fick yla iväg den upp i det blå. Lyftet var som sagt fantastiskt och den steg snabbt och fint upp i skyn och jag kunde börja dyka loss den i ylande svep, loopar, gungor och pumpar med en massa fart och energi.
Det blev verkligen en sån där otroligt skön spakfröjdande session att vindens kyla och tidens tugg bleknade bort för en bra stund, det var bara ren och rå flygglädje att få vrida ur Oceloten ordentligt med allt tryck som gav både höga och låga fartsvep över hela horisonten gång på gång. Ibland undrade jag om den skulle vara ännu bättre med ballast men den var ju en sån fest att jag snart inte tänkte mer på det. Jag flög den tills tiden på acken började ta slut och fokuset i mitt huvud tunnades ut innan jag bestämde mig för att landa. Det blev ett antal omtag inför landningsvarvet för det var så enkelt att få energi och farten ökade på snabbt och lätt, men tillslut så kom jag in rätt riktning mot min landningsplats och precis när jag skulle sätta så lyfte vinden upp den lite och det blev en trädfamn den stannade i. Tack och lov helt oskadd så den landningen får anses som lyckad.
Jag tog en paus och vi hängde och pratade en stund om plan, teknik, byggen, ds-spots och annat hangrelaterat. Olof hade tyvärr inte lyckats blidka de krafter han vredgat för när han tillsist lyckats få tag på en mottagare så visade det sig att ett servo i HalfPipen var dött så den fick tyvärr stanna på klippan trist nog.
När de andra började packa ihop så bestämde jag mig för en session med Silly, lyfte lätt upp den i lyftet och fick nu en stirrigt skön snabbsvepsession där den pilade omkring över kanten i pigga och fartiga rörelser. Den gick otroligt bra i det starka trycket trots sin ringa vikt och det var onekligen otroligt roligt att spaka på med denna lilla stissiga vinge och jag flög mycket längre än jag tänkt innan jag landade den lite lätt på klippan bredvid mig.
Sedan var det bara att packa ihop, tacka korpis för dagen och vandra ner till bilen. Väl hemkommen var jag helt urflugen och halvsov i fåtöljen drömmandes om tunga ballastade hårdvindslädar i jättepumpar över Korpis. En fantastiskt bra dag på kanten helt klart...
Tobias
Kommentarer
Skicka en kommentar