lördag 18 augusti 2018. Nästa plan till rakning på byggbänken är Minipipen, den har legat ett bra tag nu då den på grund av lite olika anledningar tillslut blev oflygbar för några år sedan. Den var ett sorgebarn redan från början och krånglade konstant under flygandet tråkigt nog, för den hade verkligen potential som en snabb och lekfull liten busig vinge i blandade vindar. Det genomgående problemet var att den blev helt oberäknelig i pitch när farten gick upp, man kunde kasta ut och börja surfa runt utan problem men när man fick upp farten så hög den plötsligt i snabba dyk gång på gång.
Nu var det dags, jag hade sneglat på den en hel del och tillslut greppade kugghjulen i varandra och ett beslut fattades om dess öde; det skulle bli en total renovering och ombyggnation i vissa viktiga delar. Men först skulle den flås ner på det bara skummet...
Lipoacken hade jag opererat ut tidigare så det var bara ett stort hål på undersidan i nosen, där började jag med att slita ut innanmätet och snart var mottagare, UBEC och kopplingssladdar ute...
Jag hade tidigt under kallvinds flygandet haft sönder clevisarna vid servona men hade fått till en rätt smidig fulfix som visade sig hålla rätt bra. Lite borra och en bit böjd pianotråd som man sen lindade över med en snutt tejp, här utan tejp...
... och här med döende tejp kvar...
Mina misstankar om vad som orsakade de problematiska flygegenskaperna är centrerade runt det faktum att skevarna som är framskurna samtidigt som vingen ur blocket och sitter fast i vingen, har fått en klart tjock avrundad kant där den borde ha varit någorlunda smal och vass. Det var antagligen den som gjorde att det skedde någon slags släpp där när farten nådde en viss nivå och som därför gjorde den helt oberäknelig i pitch...
Här ser man också mitt under-över tejplagningsgångjärn som måste till när den tunna skumremsan som var gångjärn sakta men säkert gick allt mer sönder. Man ser också de rätt ambitiösa vipers jag gjorde för att förbättra strömningen mellan vinge och skev...
På den andra så satt det lite bättre och limmet släppte lättare från lamfilmen än skummet...
På ovansidan satt det betydligt bättre men med en lite långsammare och smidigare metod så gick det faktiskt riktigt smidigt ...
Sådär nästan klart, bara lite pill till så är den helt naken...
Och tillslut så var alltihopa bortplockat. Det blev en hel del limrester att plocka med på båda sidorna framöver men det är ju bara ett tålamodsprojekt att pröva sig med. Huden ligger fint där på byggbänken, synd att den är så liten att man inte kan göra en matta av den...
Fortsättningen följer.
Tobias
Kommentarer
Skicka en kommentar