Dis och midair på Kungshamnsklippan

Micke och jag fick till en riktig svagvindskrapning på Kungshamnsklippan i tisdags. Vädret var ordentligt disigt och låg riktigt lågt, faktiskt så hade vi "molntaket" bara lite över ögonhöjd den första timmen och man såg inte ens halva Kaknästornet eller toppen på den höga skorstenen på Lidingö. Det passerade en helikopter under oss på väg in och ut från stan, och den försökte helt klart ta sig ut via skurusundet men vände då den antagligen inte kom över bron och flyga under är nog en stor no no.

Det blev en session där man skrapade lite och sen tog sats för snabba lågsvep runt vårt favorit träd på kanten eller någon enstaka roll eller looping innan man fick försöka skrapa ihop lite höjd igen. Ett försök till upp-och-ner svep förbi trädet för min del skrapade faktiskt fenen i snön men den lossnade givetvis också, så det blev en lite vinglig nödlanding efter ett varv för att hämta höjd.

Dagens höjdunkt blev den spektakulära midair vi lyckades få till, det blev en sån häpnadsväckande och förvånande händelse att man verkligen önskade att man hade en headcam på sig när det hände. Mickes Weasel slog i min vingspets och hela min Weaseln började rotera horisontellt i luften och den släppte fenan direkt, sen flög ena vingen av och efter något virvlande varv till så flög den andra vingen av kroppen och alla delarna singlade ner i skogen under oss. Trodde först att nu är det kört, vi kommer aldrig hitta alltihop, men efter lite letande i branten och hasande i issnön så lyckdes vi vi hitta allt. En av stötstängerna var trasiga och den andra saknades, men annars inga skador alls att yvas över, så det får man kalla tur i oturen och jag är mycket glad över att det inte var längre ut eller över vattnet, det hade inte slutat så lyckligt.

Weaseln är ju praktisk med sin packbarhet men det här var en annan sida av myntet onekligen och nu funderar jag på ännu starkare magneter som håller ihop den eller en enkel extra förstärkning med rejäl tejp, vi får se framöver vad som är bäst och enklast lösningen...

Förutom den lilla incidenten så var det en trevlig skrapdag och efter krocken så ägnade jag mig till att plåta lite när micke flög för att lära känna den nya kameran lite bättre, och det kommer att bli kul att få plåta loss i lite bättre ljus och väder framöver.

Tobias aka Fluffracka