Bittert...

...ja det är bittert att när väl höstens blåsigaste dagar väl kommer, och dessutom med helt perfekt vindriktning för de bästa hangen, så ligger man hemma i förkylningskok och kan bara flyga febermaror. Det gör verkligen ont i hangsjälen att höra vinden yla så fint och se genom fönstren att vädret är sådär perfekt för att man skulle få en lååång session ute på hangkanten i vinden med ballastade kärror i stora gungor och högfartspassager på lågsniff. Och typiskt nog så har man en nybyggd starkvindskärra som har stått i ett hörn hela hösten och väntat på sitt premiärflyg, nu blänger den styggt i ens riktning när man vacklar upp för att hämta mer snorpapper och jag kan nästan höra den väsa av besvikelse. Det svider, kort och gott...

Tobias aka Fluffracka