lördag 12 november 2011

101:a dagen blev händelserik


Trampade iväg ut till gärdet för att få till en DLG session med min A2:a då det bjöds på nästan vindstilla och sakta uppklarnande himmel med skymtar av blått och glimtar av solstrålar som började bryta fram igenom molnen. Såg mycket lovande ut och trots att det bara var 3 grader så hoppade jag på lite luftrörelse att cikla i.

Väl framme gick det fort att rigga då solen bröt fram mer och mer och lockade med en allt blåare sky, så snart började jag mina kast upp i den nästan vindstilla luften. Precis som jag trodde så fanns det klart små rörelser men de var tunna och rätt svårkurvade, men kul att få brottas i ultrarapid och äggskalskurva både högt och lågt.

Första acken bjöd på en session på lite över 50 minuters och jag lyckades plocka 4 stycken 2 minutrare och en lite längre kurvning som jag landade efter 3,46 med ett stort leende. Avslutade med en antal flyg runt 1,30 så både nöjd med att det gick att hitta lyft och lite hungrig på att få till bättre statistik än 5 lyft på 23 kast.

Nästa acke började väldigt bra, en 3 minutrare på första kastet och jag lyckades ännu bättre med det andra då det vart 6,34 med klar höjdvinst så jag blev rejält taggad. Sen följde en blandning av korta flyg mixade med 2 och 3 minutrare så termiken hade klart kommit igång nu och det var skitkul att jaga och kurva och få utdelning. På 22 kast klev jag upp till 7 lyft så det kändes mycket bättre nu än tidigare och jag blev ännu mer sugen på att förbättra min statistik för dagen.


När jag skulle göra det 23 kastet så trampade jag snett, klev så att säga i ett hål av smärta, vrickade foten och stöp som en fura precis i kastögonblicket. Jag kom åt startswitchen så min A2:a gick i en looping bakom mig och turligt nog lyckades jag rulla runt på marken med sändaren i handen och plana ut i sista ögonblicket och sen landa bredvid mig där jag låg och kved.

Efter en stund kunde jag resa på mig och testa foten och den gick att stå på så inget allvarligt trasigt, men det gick bara att linka fram, inte en chans att kunna ta några löpsteg vid kasten. Jag är ju lite envis och det var så fint väder att jag verkligen inte ville avbryta, utan testade lite och gjorde stillastående kast på stället med ok rotation. Typiskt nog kan man nog säga att jag skulle ha tagit "varningen" på allvar och packat ihop nöjd med den flygtid jag fått, för sen började det krångla ordentligt...

Efter några kast från stilla stående, som vart märkbart lägre, så börjad jag kunna koncentrera mig igen och nosade på lite svaga bubblor. Men det var mycket svårare eftersom jag kastade max 25 meter högt nu, samtidigt blev jag taggad då jag fick till några 2 minutrare från den låga höjden så det kändes som bra träning.

Jag blev så fokuserad på lågbubble jakten att jag glömde bort att jag var på kast 23 när jag stöp, och att jag flugit acken rätt länge nu sen dess. Vilket resulterade i att helt plötsligt låste sig alla rodren under en sväng på låg höjd och min A2:a gjorde två allt brantare svängar och satte nosen i backen. Och gissa vad, på ett stort fält av blöt jord och tjockt gräs så hittade det givetvis den hårda grusade gången, hela 30 cm från kanten. Doh! kort och gott...

Bara att inspektera skadorna och konstatera en intryckt nos och en knäckt servoarm till höjdrodret, så lagningsbart men jag förbannade mig själv rejält ändå. Packade ihop och lastade på hojen för att trampa hem när min flygkompis Micke tittade förbi med sin lilla Sal-Sa DLG vinge, så stod och språkade lite med honom och tittade på när ha kastade en stund, när det plötsligt kommer en hund av sorten obehaglig kamphund och springer runt oss, nosar lite och avslutar med att pinka på min hoj. Vad säger man? Vilken dag...




Tobias aka Fluffracka

1 kommentar: